Making you happy...

www.selvedge.org

Jag läser ett så inspirerande magasin från UK. Selvedge heter det och där blir jag inspirerad och glad av allt kreativt arbete, vackra bilder och stimulerande texter som erbjuds mig. I förra numret läset jag om det som gör mig/oss glada. Inga nytheter men väl värt att upprepa. Under rubriken Making you happy... kan man läsa om hemligheterna som ger ett glädjefyllt liv.Det är ett kreativt team i Wolverhamptons Konstmuseum som satt ord på ett" well-being index":

 Connect , Be active, Take notice, 

Keep learning, Give.

Ord och begrepp som väl finns med hos många av oss när vi funderar på hur vi ska ordna våra liv på ett lyckligt och harmoniskt vis.Jag kan tacksamt konstatera att den senaste veckan innehållit aktiviteter som kan underordna sig dessa begrepp.

Från Slöjd i väst fick jag ett brev med en röd tyglapp och en gul och en orange broderigarnslinga. Jag lade till lite grön silketråd och broderade två människor i kärlek på ryska. En stor rysk Matrjosjka  i lappteknik ska presenteras på HBTQ-festivalen i Göteborg 1-2 juni. Det är mitt sätt att visa stöd för HBTQ-rörelsen i Ryssland där man på alla sätt diskriminerar människors kärlek.

 Så är J´s tröja till slut klar. Den känns retro på något vis. Kanske kommer den att klia på hans fina skinn? Men den är stickad av fin mjuk ull och tänkt att bli go och skön svala sommarkvällar och kyliga höstdagar. 

På Kristi Himmelfärdsdag deltog jag i en pilgrimsvandring i vår underbara skärgård. Allt grönt skimrade och fåglarna pilade runt oss och kvittrade som galningar. Havet slog mot de gamla stenarna och vänliga människor  vandrade tillsammans i samtal och tystnad.

Hemma i min egen trädgård hade löjtnantshjärtat redan börjat blomma!

En lök

När jag hade gått in i väggen och var trött på allt och alla, tyckte jag att löken var en fin och innehållsrik form och bild för allt det som jag då utforskade i mitt inre. En lök består av det ena skalet efter det andra, som en gång var nytt och frächt och nu blivit gammalt. Längst inne i löken finns det sanna ursprunget. Jag trodde att jag kunde hitta min innersta kärna, kanske jag har det, vet inte säkert.
Nu när jag är tillbaka i livet, så känner jag så ömhet när jag ser en gammal lök... Jag älskar att planetra amaryllislökar och påsk- och pingstliljelökar. Ur bruna gamla torra höljen spirar efter en viloperiod de vackraste blommor och gröna lansettblad. Igår kväll sydde jag mig en lök. Bara för att testa. Den är mjuk och fylld med polyestervadd och har lite för mörkt gröna blad för att kännas riktig. Men det var roligt att med tyg och tråd och nål skapa en form och göra en lök. Tänk vad man kan!